Igar da vi skulle hamta barnen till skolan vinkade nagra barn at oss att komma. Gissa om vi blev overlyckliga da det var tva nyfodda getter pa skakiga ben som brakte at oss. Battre start pa dagen far man leta efter!
Min fina van och kollega Veronika har nu lamnat mig for aventyr i Japan och jag har nu klass 4 sjalv veckan ut. Hon ar fran Tyskland och vi hade samma retarderade humor, saknar henne redan. Vanligtvis ar det 4-6 barn i 4:e klass.. en bra siffra tycker jag da de inte gillar sitta still allt for lange. Nasta vecka ar vi bara 5 volontarer kvar sa det pratas om att sla ihop klasser. Det blir nog ganska tyst i huset da alla aker. Jag och Anna-Maria far roa oss med att valla getter och myror pa eftermiddagarna istallet. Hon har hittat den basta heardingsticken nagonsin, bambu blev det.
Vissa barn traffar en rakt in i hjartat. Punjab (till hoger) och hennes fyra systrar ar en av dem. De ar fem flickor och tva broder.. samma antal som min familj. De moter mig alltid pa morgonen och kramas hejda da jag aker.
Jag hoppas ni klarar er bra utan mig dar hemma =)
Filip; Jag horde om visdomstanderna.. huvva vad jobbigt att du inte ens kan skratta for det gor sa ont.
Sanna; Saknar ditt sota nylle!
Pappan; Tack for du skoter om barnbarnet! fast han ar en katt ;) Langtar efter din mat hela tiden.
Namaste
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar